Att kämpa för att vara trogen

1 Mar

Jag känner någon som är notoriskt otrogen. Någon som frågar mig:

”Kan man lära sig bli bättre eller ska man aldrig mer försöka?”

Jag svarar att jag inte vet än, men att jag lutar åt att man blir bättre när man är redo och mogen för det.

För till viss del så tror jag det handlar om att vara redo och mogen. Att ha lekt av sig och legat satan och spelat Spelet och allt det där. Jag tror det kommer en tid när liggaruntlivet inte lockar lika mycket längre.

Men jag tror också att en del av oss alltid kommer att få kämpa mer för att vara trogna. Att en del av oss kommer att få slita hårdare för att inte falla för frestelsen, för bekräftelsen, för egotrippen i att ligga. Hela livet. För sex är bekräftelse, våga inte påstå något annat.

Jag är så evinnerligt glad att jag inte behöver kämpa emot längre. Att jag kan ge efter för alla liggimpulser jag har utan att ha dåligt samvete. Jag är ingenstans i närheten av att vara färdig med det här livet. Men jag hoppas att det kommer en dag då jag värderar det trogna livet högre än liggaruntlivet. Då varje dag inte är en kamp för att stå emot.

Annonser

5 svar to “Att kämpa för att vara trogen”

  1. grovt initiativ 01 mars 2010 den 10:24 #

    har man inte plikter eller åtminstone en ärlighetsgrej att sträva efter också utanför fasta förhållanden? risken att folks känslor bränns är ju alltid med. det behöver inte vara ens fel, men det kan vara det.

    eh förlåt det var lite ”är man nånsin fri?”-flummigt men ändå.

  2. Dräng-Jenny 01 mars 2010 den 10:35 #

    Nä, jag tycker faktiskt inte att man har plikter och ärlighetssträvan utanför fasta förhållanden. Än så länge har jag i alla fall inte känt av det. Jag förutsätter att de jag ligger med även träffar/dejtar/ligger med andra. Om de vill.

    Kanske är jag orimligt naiv i min inställning. Kanske kommer jag få äta upp det med råge. Och du har säkert rätt i att man aldrig är helt fri. Men kanske finns det grader av frihet och kanske bör man ordna sitt liv efter den frihetsgrad man behöver.

  3. grovt initiativ 01 mars 2010 den 10:39 #

    jag tycker ju att det borde vara så. hatar the game som gör att folk håller tyst om att de börjar trilla dit så man blir bad guy utan varning. men jag kan inte säga att jag alltid brytt mig eller varit schysst heller.

  4. Dräng-Jenny 01 mars 2010 den 12:45 #

    Jag tycker det är upp till var och en att ta ansvar för sina känslor. Faller man i eller ur kärleken så måste man säga det. Det är INTE upp till den andre att pejla av eller försöka känna in. Raka rör gäller, inget annat är möjligt.

    Därmed inte sagt att det är enkelt. Det gör inte mindre ont om man faller, berättar och blir nobbad. Men sådan är kärleken.

  5. Bästaste 01 mars 2010 den 19:08 #

    Så här, jag tror att folk håller tyst om att de håller på att trilla dit just för att de vet om att de spelar the game. När man spelar the game tar man ansvar för sina egna känslor, man vill inte att den andre ska bli vare sig the bad guy/känna sig skyldig eller dra sig ur. Man väljer själv och tar hand om sig själv i spelet. Sådana är reglerna.

    Jag tror också att en del gillar tryggheten och friheten som finns inom den, prova crazy saker, ärligheten, förtroendet. Andra älskar första gången, spänningen, det okända. Problemet med att älska det senare är att det inte är varaktigt, första gången försvinner som sagt väldigt snabbt (första hånglet, ligget etc.)spänningen och det okända försvinner när man börjar lära känna den andra personen som är ganska svårt att undvika efter en viss tid. (om man inte klarar av att vara KK’s i dess mest grundläggande mening, man ligger that’s it, no more, no less.)

    Lusten till spänningen och det okända tror jag är svårt att arbeta bort/förtränga. Men jag tror att tryggheten man har kan efter ett tag väga upp det andra. Man kan fantisera om heta möten med någon där attraktionen är enda gemensamma nämnaren men man kan även rationalisera bort att faktiskt göra det. En komplimang, ett ögonkast ett tvetydigt sms kan ge tillräckligt med socker för att hålla dig tillbaka från att göra the real deal.

    Men jag tror även att med en bra umgängeskrets, med några nära vänner och lugn i själen så kan man även leva med korta flyktiga passionerade förhållanden under livet. Det finns inga rätt eller fel, bara vad som funkar och känns bra för en själv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: