In my face

30 Maj

Lördag kväll. Vi möts upp ett gäng på en bar. 100 kg lammkött är där, han sitter bredvid mig, nära, med sin arm mot min. Jag gillar att se på honom, gillar hans barnsliga uppsyn, hans stora leende och bekymmerslösa blå ögon. Jag gillar hur hans lena arm stryker sig lite mot min, nästan utan att man tänker på det, som ett invant rörelsemönster, ett bekvämt beteende.

Jag har glömt gårdagens besvikelse över hans hemsläp i taxin. Jag är bara glad över att han är här, nu. Jag räknar med att jag följer med honom hem sedan, eller han med mig.

Vi lämnar baren och går till ett uteställe. Några har VIP-kort och kan gå förbi vakterna utan att vänta. Jag tackar nej till att bli någons +1 för att hålla 100 kg lammkött sällskap i kön. Hans stora hand smyger sig runt min. När vi står och väntar dyker en tjej upp som är syster till en av hans kompisar. Hon presenterar sig, är jättetrevlig och följer med oss in när vakten släpper förbi oss. 100 kg lammkött betalar mitt och hennes inträde och köper öl till oss. Sedan dyker två andra kompisar upp och jag följer med dem till damrummet. Lammköttet och tjejsyrran stannar i baren.

Efter toalettbesöket tar jag och kompisarna en cigg och hänger vid staketet. Plötsligt ser jag i ögonvrån hur 100 kg lammkött och tjejsyrran lämnar stället hand i hand. Jag tittar bort, men ser att han ser mig. Det känns som ett fysiskt slag i magen när de korsar gatan och går mot en taxi, hans breda ryggtavla och hennes späda, hans långa blonda uppenbarelse och hennes korta mörka.

Och jag vet att vi inte har lovat varandra något och jag låg ju för fan själv med Någon från twitter bara timmar tidigare. Men att ha det in my face är för mycket. Det går inte. Jag klarar det inte. Jag vet precis hur det känns att drunkna i den där stora varma handen. Jag vet hur det känns att dela taxi med honom, att hångla i baksätet, att vara på väg. Mot. Och nu är det inte jag, nu är det en tjejsyrra, och jag vet inte vad jag ska göra.

Jag väger natten och dagen med Någon från twitter, mot natten utan 100 kg lammkött. Jag borde vara nöjd. Jag är nöjd. Fredagsnatten och lördagsdagen var fantastiska.

Men det gör ändå ont.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: