Goes around comes around

22 Jun

Känslan när 100 kg lammkött plockar upp ett jävla skräp, och ligger med henne mitt framför näsan på mig: obeskrivlig.

Så tillintetgjord. Så förödmjukad. Och den förtvivlade patetiken när jag försöker spela obrydd och delar en cigg med honom innan han försvinner ner till det där jävla pingisrummet igen. Där hon väntar. Varför låtsas jag att jag inte bryr mig? Varför är det så viktigt för mig att vara cool och inte blanda in känslor?

Hela kompisgänget vet om det. Alla såg, pratade, drev. Och mitt i allt stod jag och försökte finnas, andas, fast jag nästan inte existerade längre. Fast jag blivit genomskinlig.

Ändå är det inte ens i närheten av vad jag gjorde mot exNågon. Förstås.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: