Framme

20 Aug

Aslan har varit bortrest i fyra dagar. Han kommer hem sent en kväll, och ska resa bort igen dagen efter. Jag kan inte vänta. Vi kan inte vänta.

Jag slår koden till hans port. Mina fingrar kan dansen på knapparna utantill vid det här laget. Jag går upp för den halva trappan och vidare ut på innergården.

Det är bara tio raska steg att ta över gården, så är jag i hans hus. Men jag kan inte låta bli att snegla upp mot fönstren i hopp om att få en preview av honom. Ur hans ena fönster strömmar musiken som jag så väl känner igen. Det är vår playlist.

I köksfönstret skymtar jag en lejonman. Tjockt gyllenblont hår som lockar sig lite i nacken. När han vänder på huvudet och ser mig vinkar han, och ler från här till Mexiko.

Framme.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: