Kontrollfreaket som inte tänkte efter före

17 Sep

Så. Kontrollfreak alltså. Det är jag.

Det innebär till exempel att jag alltid tänker efter före. Jag tänker innan jag talar, jag vräker inte ur mig saker oöverlagt. Jag är rädd för att säga saker ogenomtänkt och i affekt, för jag vill inte säga något som jag ångrar i efterhand.

Men plötsligt hör jag mig själv säga saker till Aslan som jag inte riktigt menar. Eller som jag inte vet om jag menar, för jag har inte tänkt igenom huruvida jag menar det eller inte. Jag bara säger det som dyker upp i huvudet, utan att fundera på konsekvenserna. Jag häver ur mig något för att prove a point och det blir nog lite överdrivet.

Känslan är helt ny för mig. För en liten stund släpper jag kontrollen och låter känslorna styra. Jag sluter ögonen och känner tårarna bränna innanför ögonlocken. Det är så vidrigt läskigt att jag inte vet vart jag ska ta vägen och min kropp reagerar med att gråta.

Jag vet inte vad som kommer att hända. Jag har ingen erfarenhet av det här. Så jag blundar och får svindel och hoppas att jag inte har förstört något. Och vet ni? Jorden gick inte under.

Och när jag öppnar ögonen är Aslan fortfarande kvar.

Annonser

3 svar to “Kontrollfreaket som inte tänkte efter före”

  1. Emma 17 september 2010 den 16:43 #

    tänk, precis såhär gjorde jag för 3 veckor sedan. skillnaden är att jag inte vet om han står kvar. och någonstans tänker jag att det kanske är det bra för mig.

    men du skriver så vackert, jag hoppas att du och Aslan är bra för varann.

    • Dräng-Jenny 18 september 2010 den 10:35 #

      Tack ska du ha. Hoppas det löser sig för dig och er.

  2. Karin 28 september 2010 den 16:06 #

    Åh fint. Jag har ett litet problem, eller kanske en lösning också. Min fina nya bästa kärleksvän blir ibland så ledsen över mig på väldigt lösa grunder. Han är omöjlig att övertyga under en lång stund och sedan när han inser att jag verkligen inte känner så som han trott att jag känt, skäms han så mycket och bli svart inombords. Det enda som hjälper då är att stanna riktigt länge, hålla om, visa honom all kärlek och sedan plötsligt öppnar sig hans hårda hjärta till mjukt rött och så blir allt bra och han ger tillbaka all kraft som dragits ur mig, fast mycket mer. Men det är hemskt tills dess att det händer. Men jag tycker ändå om att stanna. Jag hoppas han resonerar likadant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: