En positiv känsla som ändå äter upp

6 Okt

Det är inte på något sätt en obehaglig känsla. Den är jobbig, men den är inte dålig. Känslan är inte ångestfylld. Den är i grund och botten positiv. Men den äter upp mina tankar och den snurrar i min mage och jag försöker att inte tänka på den och jag lyckas ibland ganska länge om jag verkligen distraherar mig med något jag tycker om men sen tappar jag fokus och plötsligt suger det till i magen och hjärtat slår en kullerbytta.

Känslan av att sakna. Så mycket att man går sönder litegrann, men inte på ett dåligt sätt. En söndring som inte är destruktiv. Hur det nu går ihop. En längtan efter någon som är hundratals mil bort, men som faktiskt kommer hem alldeles snart. Efter någon som skickar de bästa smsen varje dag. Efter någon som får mig att fånle som en annan tönt när jag sitter och knappar in larviga <3-tecken i mina sms till honom.

Fan Aslan, kom hem snart. Jag längtar så mycket efter dig.

Annonser

2 svar to “En positiv känsla som ändå äter upp”

  1. isabelle ståhl 06 oktober 2010 den 22:29 #

    iiih.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: