Samvetsskruvarna

31 Okt

Allt exNågon ville var att gå en sväng på stan på lördagen, köpa fikabröd och gå hem och göra kaffe. Fika på balkongen. Laga nåt gott på kvällen och dela på en flaska vin. Se en film. Ha sin själsfrände alltid nära. Det var inte så att han egentligen ville något annat men nöjde sig med det – det var vad han önskade. Han kunde inte tänka sig ett bättre sätt att spendera en helg än med mat, underhållning och sällskap inom bekvämt räckhåll. Det lilla livet.

Och när jag tänker på att han hade allt det där. Att det var klart. Att allt han önskade och ville ha av livet var fixt och färdigt. Och att jag förintade det. Att jag tog det ifrån honom, hans trygghet, hans välbekanta vardagsmatta under fötterna. Den ryckte jag. Bort.

Tanken på att han är ensam nu. Att han sitter själv och lyssnar på sina skivor och äter en bulle till kaffet. Ensam. Att det ibland blir lördag kväll och att han ibland är ensam då. Att han ibland dricker några öl själv och äter chips själv och kollar på TV själv och går och lägger sig själv.

Fan, det skär i hjärtat så jävla mycket. Jag vet vet vet att det inte är mitt ansvar längre. Och att det aldrig har varit det. Men jag kan inte hjälpa att min hjärna ibland målar upp sorgliga ensamhetsbilder och vrider åt samvetsskruvar tills mina revben gör ont.

Annonser

7 svar to “Samvetsskruvarna”

  1. Anna 01 november 2010 den 08:41 #

    jag dumpade min ex-man efter 8 år och förälskade mig hejdlöst i en annan man två veckor senare. min ex-man var väldigt, väldigt ensam (trots många vänner) nästan ett år. idag är han strålande lyckligt gift har tre ungar och villa. istället för att leva med en fru som faktiskt aldrig riktigt älskade honom på rätt sätt. att han blivit en pompös fjant är en annan historia. men han är en lycklig pompös fjant.

    att ha dåligt samvete för att man gör andra olyckliga är en form av stilla storhetsvansinne. om det bara är du och din kärlek som kan göra honom lycklig är det något fel på honom.

  2. De kallar mig Skrållan 01 november 2010 den 10:34 #

    Tror att Anna är helt rätt ute. Men visst, jag får hjärtvärk bara av att läsa din text. Man ser de där detaljerna framför sig, som att han sitter ensam med sin bulle, och bara en sån sak gör att man tycker det känns så sorgligt! Men det är väl så att man måste tvinga sig att tänka pragmatiskt. Dels att det inte är ditt ansvar, och dels som Anna skriver, att han kan bli lycklig utan dig också. Det är bara upp till honom att ta tag i det.

  3. Debbie 01 november 2010 den 12:46 #

    Han kanske ligger runt som bara den? Who knows? Och det mest orättvisa hade väl varit att låta honom tro att han hade en lycklig relation när den egentligen inte va det? Nu har han ju i alla fall möjligheten att se sig omkring och hitta en tjej som gillar att fika!

  4. Dräng-Jenny 01 november 2010 den 18:40 #

    Ni har så många bra synpunkter. Visst är det så att jag sätter lite väl hög tilltro till min förmåga att göra exMaken lycklig. Att jag som enda människa skulle besitta den egenskapen, det är att tro lite väl gott om mig själv.

    Det stämmer också att det är mycket mer orättvist att låta någon tro att han/hon lever i en lycklig relation, fast det inte stämmer. Först när man får sanningen och hela bilden så har man möjlighet att ta beslut på korrekta grunder.

    Flum flum.

  5. Emma 01 november 2010 den 19:37 #

    Du skriver vackert som vanligt, men jag förstår inte varför du utmålar honom som ett offer. Han måste ha haft samma ansvar för er relation som du hade.

    • Dräng-Jenny 01 november 2010 den 20:13 #

      Ja, men om den ena parten i relationen sviker, ljuger och bedrar så blir det ju svårt för den andre att ta ansvar. Men det stämmer nog att jag ser honom som ett offer. För mina handlingar.

  6. Play as if there's no tomorrow 03 november 2010 den 15:12 #

    Alltså alla har ni rätt, men det gör ju ont ändå. Jag tänkte också mycket sådär efter separationen. Jag visste att han var mycket ensam. Inte mitt ansvar, men ändå: aj.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: