Att skilja på sina egna hangups och andras

3 Mar

Jag säger förlåt till exNågon. Eller jag skriver förlåt. Jag försöker att inte bli långrandig och spela på emosträngar utan håller det ganska kort och koncist, framförallt för att jag inte vill riskera att röra upp en massa känslor hos honom. Jag skriver att jag inte ångrar att vi gjorde slut, men hur vi gjorde det, hur jag gjorde det, hur jag betedde mig. Att jag är ledsen för vad jag gjorde mot honom.

Efter någon dag får jag svar:

”Oj. Detta kom lite oväntat och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Behöver kanske inte säga så mycket antar jag. Men jag är glad att du tog dig tid att formulera dessa ord till mig.
Och jag är fortfarande semmelsugen. Nästa vecka bokar vi in en fika tycker jag.”

Och det blir liksom så tydligt att det här var något som låg mest hos mig. Det var min hangup, inte hans. Jag hoppas att jag kan släppa det här ältandet och självskyllandet nu. Det tjänar ingenting till.

Nu tar vi en semla och går vidare.

Annonser

Ett svar to “Att skilja på sina egna hangups och andras”

  1. sara shotgun 03 mars 2011 den 14:00 #

    lättnaden… tom jag känner den…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: