En stenbumling i maskineriet

22 Nov

– Varför tror du att din pappa hade så himla bråttom egentligen? frågar min klokaste Någon.

Någon syftar på det faktum att min pappa plötsligt en dag sa att hade känslor för en annan och att det aldrig fanns någon diskussion om hur man skulle hantera situationen. Han försvann från en dag till en annan och det dröjde månader innan min mamma och min pappa sa ett ord till varandra igen. Två människor som levt ihop i 40 år.

När han väl berättade för mamma var hans nya relation så långt utvecklad att det inte fanns något utrymme för diskussion. Och jag menar inte att de kunde ha diskuterat hans otrohet och känslor för någon annan och jobbat runt det och fortsatt vara ett par. Jag menar att han hade kunnat säga något långt tidigare. 

Om det hade funnits en öppen dialog om vad som fungerade och inte fungerade i deras förhållande långt tidigare, så hade det inte kommit som en så stor överraskning. Då hade de, åtminstone kanske, kunnat prata om vad som felade och vad de saknade. I en relation där man hävdar att det aldrig funnits några konflikter blir minsta lilla gruskorn i maskineriet en stor stenbumling. Det blir så läskigt att prata om problem, att man hellre håller sina tvivel för sig själv och försöker lösa dem på egen hand.

För att lösa saker själv och på egen hand är ju också en del av vår familj. Det är så jag är uppfostrad och så min släkt har fungerat i generationer. Jag tror att när det började gå upp för min pappa att något var galet så ignorerade han det, sedan försökte han lösa det själv, sedan växte sig problemet så stort att han inte längre kunde hantera det på något annat sätt än att lämna min mamma.

I mitt och Aslans förhållande fanns det många konflikter. Men de var uttalade och ordsatta och vi var båda införstådda med vilka problem vi hade. Det fanns inga hemligheter – för mig en väldigt viktig skillnad från mitt tidigare liv.

Att våga lyfta upp problemen och lägga dem på bordet och syna dem i sömmarna är inget framgångsrecept. Uppenbarligen. Men jag kommer alltid alltid att vara stolt över att jag och Aslan gjorde det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: