Jag drömmer att jag hittar en slarvig hög med post i min lägenhet. Bland reklamen hittar jag räkningar som jag har missat, påminnelser och inkassobrev. Trots att det var månader sedan vi bodde tillsammans har han varit hemma hos mig, i min lägenhet, och tagit hand om min post. Det vill säga: slängt den i en hög som jag inte känner till.
Det är viktigt för mig att ha kontroll. Det går till överdrift ibland eller ofta, det begränsar mig och gör mitt liv lite mindre än det skulle behöva vara. Men det finns ingen bättre känsla än den fullständiga överblicken och förutseendet. Inget skrämmer mig då.
Jag ser min hjärna som ett täcke. Det kan pågå lite vad som helst där under, men hjärnan måste täcka åtminstone en kroppsdel av allt som livet bjuder. Saker som påverkar mitt liv måste in under täcket, det kan inte leva sitt eget liv på sidan och när som helst bita mig i röven för att täcket inte är stort nog.
Mitt täcke har växt de senaste åren. Jag får plats med mer och mer, missar mindre och mindre. Jag kan svara på nästan allt som folk frågar mig på jobbet. Och de frågar ofta för de vet att jag har koll.
Räkningar tenderar att smita undan. Inte för att jag inte vill betala dem utan för att jag inte har någon bra rutin. Jag är ständigt rädd att missa, rädd att tappa bort. Rädd att det ska få ödesdigra konsekvenser för mitt självständiga liv. Att mitt täcke ska vara för slitet eller för litet för att nå överallt.
själv är bäste dräng 
kommentarer