Det här är inte längtan bort

Aslan kommer med ett nytt förslag. Och när det kommer nya förslag – då kan jag tro på oss. När det står stilla, när vi bankar våra huvuden blodiga mot väggen och inte kan se några lösningar – då tappar jag tron. Men jag är glad att vi inte tar några förhastade beslut som vi gjorde förut. Vi har tålamod, låter saker sjunka in och tankar vridas och vändas på, granskas och synas i sömmarna. Vi vill ju båda så jävla gärna att det ska fungera, men inte till vilket pris som helst.

Förslaget kräver mycket av oss båda. Mest av honom. Det är ingen snabb lösning och det kommer att kräva mycket tålamod men jag tror att det är en långsiktig möjlighet. Och om det inte är det så kommer vi åtminstone veta att vi fan försökte allt.

Jag är inte säker eller på något sätt övertygad om att vi kommer fungera i det långa loppet. Men det finns inget jag hellre vill just nu än att vara ihop med Aslan. Jag har ingen längtan bort. Jag har en längtan efter att det ska fungera bättre mellan oss, att vi ska förstå varandra bättre och må bättre i varandras sällskap, men jag längtar inte bort. Jag längtar inte efter att vara själv och inte efter att vara med någon annan.

Jag vet hur längtan bort känns. Det här är inte det.